Sjukt

Nu har det gått en tid sedan vi kom hem från Portugal, den tiden har gått åt att krya på sig från en förkylning som jag drog på mig nere i Portugal, vart lite bättre där men som kom tillbaka hemma i Sverige. Har fortfarande inte riktigt orkat blogga om vår vistelse i Portugal, men det kommer snart förhoppningsvis.

Förutom att ha varit sjuk så har jag sökt en del jobb faktiskt. Mest är det IT-tekniker jobb som söks här i närheten, då man inte riktigt har den utbildningen så har man inga större hopp om att få jobben, men man kan iaf hålla tummarna.

Förlovad

Natten fredag till lördag, närmare bestämt kl 00.01 förlovades jag och Maria. Vi firade med en liten Chardonnay!

Vi hade pratat om förlovning i en tre veckors tid, lite dåligt planering gjorde att vi missade några väl passade datum, som midsommardagen, då vi träffades för första gången, eller vår ett årsdag den 26:e juli. Vi började titta efter andra datum och närmaste var antingen jul eller ny år, men då det är så vanligt med förlovning dessa datum, samt att vi inte riktigt kände för att vänta så länge bestämde vi oss för den 21:a augusti helt enkelt.

Köpte några rosor till älsklingen

Några timmar innan förlovningen låg ringarna i denna ask

Så här såg det ut när ringarna kommit på plats

På kvällen sedan så bjöd vi ut tre vänner här i Torsby och gick ut och firade vår förlovning med en middag på Kina krogen här i Torsby. Det var riktigt trevligt skall det sägas, lite tråkig var att mina vänner inte fanns på plats och delade denna stund med mig och Maria, men kanske vi kan göra något när vi kommer till huvudstan nästa gång eller så.

Maria satt mitt emot mig:

Kristina och Eva

Och så Tomas som satt bredvid mig

Jag och älsklingen

Amo-te amor!

Lissabon i september!

Idag gjorde vi slag i saken, efter mycket velande så bestämde vi oss för att boka en veckas resa till Lissabon!
Vi åker i mitten av september, 15 till den 23, skall bli oerhört trevligt.

Har inte varit ”hemma” nu sedan min syster gifte sig 2007, pga studier och lite andra saker har det inte blivit så att man åkt ner under denna tid. Nu har man ju anledning också att åka ner, att få visa sin ”hemstad” för sin älskling skall bli trevligt. Denna resa får bli en smakprov för Maria, på en vecka hinner man inte se allt, så nu gäller det att välja rätt saker att guida runt Maria, så hon vill återvända till Lissabon vid ett senare tillfälle.

Svalare

Det verkar som om det kommer kunna bli lite svalare idag. Sista tre dagarna har det varit varmt i Stockholm. Helt okej, men inomhus i mina föräldrars lägenhet är det nästa olidligt varmt. Vi har haft temperaturer inomhus som passerat +30.

Efter den långa och kalla vintern så är det skönt med en varm sommar, men inte till vilken pris som helst. Denna värme inomhus är allt annat än skön. Knappt kunnat sova en hel natt utan att vakna sjöblött av svett.

Vi har inte gjort så mycket, man har helt enkelt inte riktigt orkat. Vi har i alla fall varit på bio två ggr. Först såg vi Eclipse, igår såg vi Prins of Persia. Två helt klart godkända filmer.

Vi har naturligtvis varit inne i NewYorker i Kista Gallerian, såg några fina skjortor, men det var Slim Fit och där är jag definitivt inte ännu. Så hör och häpna det vart inget köp på NewYorker.

Idag skall vi till Gustavsberg och träffa lite vänner, sedan blir det nog av att åka hem. Tänkte ta en annan väg och visa Maria en ny väg som hon inte åkt ännu. Få se om det ej blir för sent bara.

I och med att det är onsdag så har väl halva tiden av Stockholmsbesöket blivit avverkad. Vi åker nog hem på måndag, hoppas det är fint väder hemma. Det har tydligen regnat och åskat enda sedan vi lämnade Torsby. Blir det bra väder så vill jag nog åka till Sirsjön för att sola och bada.

Sista veckan

Nu inleds sista veckan på Stjerneskolan.
Det har varit en lärorikt tid och hoppet finns att man får fortsätta efter sommaren,
även om chansen känns liten just nu. På onsdag kanske man vet mer.

Vad mer kan hända?

Känns som jag just nu är inne i en oflyt som inte är av denna värld.
Först så strulade A-kassa, sedan strulade Försäkringskassan och CSN.
När man kom över dessa strul så hann det gå ca två timmar innan nästa oflyt gjorde sig påmind.

I fredags hade vi en avskedstackning på jobbet, vi gjorde en femkamp på badhuset. Olyckan var framme redan vid första övningen för mig. Jag sprang baklänges och snubblade. Ramlade på ryggen, till en början så kändes det lite ömt men inte så farligt. Men ju mer tid det gick började det värka som sjutton. Smärtade i ryggen allt mer och högra vristen kändes inget bra alls.

Dum som man är ville man inte avbryta femkampen fast man hade skitont. Ny i gänget ville man visa sig på sin bästa sida och fortsatte med femkampen. Pilkastningen som kan tyckas inte borde vara så jobbig med ryggvärk och fotvärk vart rena pärsen. Men värst var nog hinderbanan med en cricketklubba och en mjukboll. Böjd rygg som värker var ingen hit kan jag berätta. Springa med en värkande höger fot var inte tal på men det gjorde ont bara å halta sig fram. Dumt att göra hinderbanan en gång, visserligen vann jag min match, men att göra det en andra gången var dumstridigt och plågsamt.

Vid fyra tiden avslutades femkampen, jag åkte hem för att villa upp mig inför avslutningen på Kina kroggen, lade mig ner försiktigt på soffan och hittade ett läge där ryggen inte gjorde ont. Men efter någon timme började smärtorna att öka och det började klarna för mig att detta var allvarligare än vad man ville erkänna.

Maria kom hem strax efter 18 och då fanns det bara en alternativ, det var att åka till Akuten. Knappt jag minns hur jag kom nerför trapporna och satte mig i bilen och åkte till Akuten. Däremot så minns jag hur ont det gjorde. Kan helt ärligt erkänna att det rann en och annan tår ur ögonen på mig. Samt att jag skrek inombords en rad olika svordomar på diverse språk.

Smärtan ökade för varje minut som gick och jag vet inte riktigt hur länge det tog från att jag kom in till Akuten och fick smärtstillande, däremot så minns jag att jag bet mig själv ett par gånger på vänsterhanden för att innte skrika rakt ut. Fanns ju trots allt andra än mig på akuten, men hade jag vart hemma ojojoj vad jag hade skrikit.

Fick till slut morfin spruta och det tog ett tag innan den tog kan jag tycka, men återigen så hade jag ingen tidsuppfattning. Det var då det började bli lite otäckt, inte för att jag själv minns detta men jag har fått höra att efter att jag fått morfin så började jag svimma av. Maria räknade upp till 12 gånger som jag svimmade av kortare stunder. Troligtvis var det på grund av smärtan eller så var det nån reaktion på morfin jag fick.

Läkaren trodde att det var muskelrelaterade smärta men då jag hade svimmat av så pass mycket ville han ha mig kvar för observation under natten. Fick eget rum på avd 4A och låg kvar där under natten. Smärtorna försvann aldrig helt men däremot så hittade man en och annan ställning där det inte värkte allt för mycket. Sov typ två timmar i taget under hela natten.

På lördagen fick jag lite frukost, hade inte ätit sedan fredags lunchen så jag var duktig hungrig. Sedan fick jag åka ner till röntgen och där återkom dom stora smärtorna när dom ville att man skulle ligga plant på en small brädda. Ryggen och foten röntgades. Som tur var så hittades ingen skada varken på ryggen eller på foten. Man hittade tydligen en gammal fraktur som läkt fel på foten men inget mer. Kan inte erminnas att jag gjort nåt för att ha brutit foten och framförallt inte minnas att jag haft så ont i foten som man borde ha om man brutit foten nångång.

Dom ville ha kvar mig minst en dag till på sjukhuset och kanske borde jag ha stannat kvar, men det var så sjukt tråkigt att ligga där ensam, en platt TV som inte funkade heller. Så när doktorn sa att det var helt okej att åka hem så valde jag att åka hem. Fick stöd av Maria och vår grannen E uppför trapporna.

Nu är det tisdag och det börjar kännas bättre, har dock fortfarande stundtals smärtor både i ryggen och i foten, sällan samtidigt dock vilket är ju skönt. Har sovit på soffan då vår säng är för mjuk. Hoppas kunna ev gå tillbaka till jobbet i slutet av denna vecka eller senast nästa vecka. Har fram till 2:a juli innan man arbetslös igen.

Så vad mer skall råka utför nu?
Ja försäkringskassan kommer väl att strula nu med denna ofrivilliga sjukskrivningen räknar jag kallt med…

Annars har ju Fotbolls VM börjat och idag är det Portugals tur att spela sin första match, matchtröjan är på och jag har lyckats få sambon att dra på sig en Portugal tröja också. Imorgon skall jag försöka gå ut och göra ett par ärende, Torsby kommuns IT avdelning och arbetsförmedlingen är dom viktigaste. Men även en sväng förbi systembolaget där Sagres skall beställas så man kan ha nåt å dricka till under matcherna.

Avslutar detta långa blogg inlägg med att tacka sambon för allt hon har gjort fram tills idag efter olyckan och det som hon kommer göra närmaste dagarna också, utan dig hade jag inte klarat mig speciellt bra.

Obrigado amor..

En trevlig helg vart snabb vänd till en otrevlig måndag

Hade en rätt bra helg…

Lördagen gick åt att fira Marias brorson Robin som vart 20.
Men innan dess så städade vi lägenheten, efter det gick vi och köpte oss en El-grill då det är det enda vi kan ha på balkongen. Vi åkte och handlade lite grillmat. Efter det åkte vi och hämtade Marias mamma och åkte iväg till ett ställe här i Torsby (jag och namn) där resten av deras familj skulle lägga till med husbåten som dom åkt med från Olby.

Bryggan vi var på var obehaglig, jag med dålig balans och en brygga som gungade friskt ja det var ett under att man inte ramlade i och tog årets första ofrivilliga dopp. Men annars var det trevligt, bra väder var det dessutom.

Senare på kvällen grillade vi…

Maria vid grillen

och drack lite öl till…

Söndag vart det en slappar dag för oss, go mat, tittade på film och hade det mysigt…

Så kom måndag, en sån där dag då inget sker som man vill. Började med att jag ”bråkade” med försäkringskassan. Ringde för att kolla upp mitt ärende, då sade dom att dom väntar på att CSN skall skicka intyg på att dom inte betalat ut pengar till mig. Dom sade att jag skulle ringa till CSN och be dom skynda på. Det visade sig att dom gjort detta först i fredags, när jag ringde i Torsdags till försäkringskassan så sade man att allt var klar och att jag skulle få mina pengar i början av denna vecka.

Ringde till CSN och dom var frågandes till varför försäkringskassan inte bara gått in till deras system och tagit dom uppgifterna dom behövt. Så dom sade åt mig att kontakta försäkringskassan igen och säga detta till dom. Började känna mig som en pingisboll, fram och tillbaka med mig…inte vart det bättre heller att få reda på att mitt senaste CSN bidrag som jag fick i slutet av mars räknas in enda fram till den 23 april, vilket gör att jag inte får betalt från 19 april som jag trott. Vad är det man säger? En olycka kommer sällan ensam!?!

Ringde till försäkringskassan och berättade vad CSN sade, då sade hon i telefon ”jag skickar ett mess till handlägaren så får dom kontakta dig”….jag suckade fram jaha hur lång tid kommer det ta? ”Två dagar får du nog räkna med” fick jag till svars…Då sade jag lite surt…hur kommer det sig att när jag ringde i slutet av förra veckan så var allt i ordning och inget sades om detta med CSN? Ja det kunde hon inte riktigt svara på…vart jag förvånad över det svaret? NEJ!

Frågade även varför först i fredags har man skickat en förfrågan till CSN? Jag sade jag skickade ju trots allt in papprerna redan den 18-19 maj och även om dom har varit försenade 4-5 dagar med utbetalningarna har det inget med faktumet att dom först i fredags fick för sig att begära något från CSN, det hade hon, förvånansvärt, inget bra förklaring till heller. Alltså man tycker synd om dom som får ta emot samtalen, dom är ju oftast oskyldiga…men nu är jag mest irriterad över allt detta strul.

Så var det där med att en olycka kommer sällan ensam, i mitt fall är det snarare så att två olyckor kommer sällan ensamma. Var uppe på kontoret för att få en underskrift på att pratikstjänst förlängdes till 2:a juli, fick även reda på att det inte blir någon fortsatt arbete efter detta…det var den dagen det…

Makalöst

Helt otroligt hur a-kassa hanterar människor. Anmälde mig som arbetslös i början av april, i slutet av april ringde jag för att kolla hur mitt ärende låg till. Då sa dom att mitt ärende var försenad, jag bad personen kolla iaf om dom fått in alla papper dom behövde. Det hade dom fått.

I mitten av Maj ville dom ha två kompletteringar, bla en från arbetsgivaren som var felskriven samt en studieintyg, hade missat fylla i datum. Fixade det direkt och skickade tilbaka samma dag, efter att ha ringt upp dom och bett dom kolla om något annat saknas. Gick nån vecka till så fick jag ännu en kompletteringsbrev hem, då ville dom ha ett intyg från mig att jag inte arbetat under tiden jag studerat, ett intyg skrivet av mig. Ringde dom igen och frågade vad dom sysslar med. Skall det vara så svårt att be om kompliteringarna i samma brev, speciellt när det rör sig om samma punkt?!

Grejen är att innan jag tog beslutet att hoppa av från skolan och flytta till Torsby ringde jag till a-kassan för att informera mig om vad jag hade för rättigheter samt vad som förväntades av mig för att hela processen skulle flyta utan några problem. Berättade precis som det var,att jag studerat sedan 2006.

Ja då fuck jag besked att det jag behövde skicka in var en arbetsgivarintyg på mitt sista år. Där slarvade min fd arbetsgivare och det är inte a-kassans fel. Precis som det inte är derss fel att jag skrev fel åå studieintyget, men kunde hon inte ha sagt på en gång att jag måste intyga att jag inte jobbat medan jag studerat?

Men det värsta är att jag först åtta veckor efter att ha anmällt mig till dom får mina första utbetalningar. Det är sjukt dåligt, vad hade hänt om jag inte haft besparningar? Hur hade jag betalat mina räkningar då? Sen är det typiskt att man straffas med sju karensdagar, så man har gått å väntat på 1300kr i åtta veckor, när man räknade med dubbellt, ironiskt nog.

Det finns ingen anledning för att man skall behöva vänta så länge. Vi pratar om två månader, jag är medveten om att det finns andra som fått vänta längre, det är ju inte direkt att alla arbetslösa i Sverige anmällde sig arbetslösa samma dag, eller för den delen hos kommunals a-kassa! Då hade jag förstått!

Försäkringskassan som betalar min lön medan jag går som ”pratikant” är inte mycket bättre. Skickade in min ”lönlista” den 19 maj, man sa till mig att det skulle ta fem dagar för utbetalning, idag är det den tredje juni och är det någon som tror jag fått mina pengar?

Nä precis inga € är synliga, ringde dit ovh då tar dom två veckor på sig för att betala ut. Vad kan ta två veckor att gå igenom för att dom ska betala ut? Nu riskerar jag att skicka in min andra lönrapport innan jag fått ut min första lön. Helt sjukt!

Så trött på all strull, man försökte ha allt förberett så det skulle gå smärtfritt, tjii fick man…

Fem veckor avklarade tre återstår

Ja tiden går fort nu känns det som. Denna vecka som gått var den femte veckan på min provanställning på Stjerneskolan som IT-Support. Egentligen så är det Torsby Kommun som jag ”jobbar” på, men är utplacerad på ortens enda Gymnasium.

Det har gått rätt bra tycker jag personligen, man har ställs inför diverse problem och ”problem”. En del intressanta uppgifter har man ställts inför, andra mindre intressanta. Med tanke på att jag inte har någon större kunskap i den tekniska biten så måste jag ge mig lite beröm själv, har fixat det mesta, även om man har fått be om hjälp så har man förstått och har fått det att funka. Det kan handla allt från att någon inte hittar sitt mail till rätt avancerade frågor om servern.

Jobbar med en skön lirare, han är närvarande i skolan måndag och tisdag, men finns alltid på tråden resten av veckan som stöd ifall man behöver hjälp med något…

Nu är det bara tre veckor kvar, den 11:e juni är det avslutningsdatum för skolans elever och för mig själv. Finns hopp om fortsatt arbete, men inget jag redan nu vet med säkerhet.

Annars har allergin kommit som ett brev på posten. Efter att ha tyckt att allergin varit bättre sista 3 åren så har jag nu haft det riktigt kämpigt sista två veckorna. Kan bero på att man i Torsby har naturen mer tätt inpå sig än vad man hade i Stockholm. Tar Claretyn som hjälpmedel och det funkar väl relativt bra. Dessvärre så blir jag helt väck när jag kommer hem efter jobbet, sätter mig ner i soffan och efter fem minuter sover jag fram tills älsklingen kommer hem från jobbet.

Igår skulle vi handla, hon slutade 18 och åkte hem för att plocka upp mig, men jag låg och sov på soffan så hon tvingades ringa på så jag skulle vakna, pinsamt värre. Hade svårt att hålla mig vaken medan vi handlade, när vi åkte hem hann jag knappt sätta mig i bilen innan jag sov…

Helgen kommer att bli soft tror jag…idag är det VM semifinal för Sverige, skall försöka se den matchen. Sedan så är det Champions League final senare ikväll, det vill jag se…Imorgon skall vi åka på bortamatch med VaIF´s P99. Nordvärmland möter dom i sin tredje seriematch. Sedan så fyller Marias brorson Henric 12 och vi skall nog dit och fira honom…

Detta är förövrigt inlägg nr 100 från mig på Portugisen.com…

En lång dag i Karlstad

Nja lång kanske den inte var, vi åkte hemifrån strax efter kl 8 på morgonen. Vi var framme i Karlstad vid 9.30. Vi började med att gå in på Lidl och kollade runt. Köpte inte speciellt mycket där. När kl vart 10 gick vi in på Onoff, där skulle jag byta ut en present jag köpt till Mia på hennes födelsedag. Det gick smärtfritt trots att vi inte hade förpackningen med, kvittot räckte gott och väl.

Sedan åkte vi till IKEA, där var vi ett bra tag. Mia handlade en del till vår lägenhet, det vart en ny byrå, en hylla som skulle till köket och en spegel köpte hon till hallen på övervåningen. Det vart lite trångt när vi åkte hem, Mia körde, Eva satt bredvid och jag satt i baksättet. Tur att man blivit mindre för hade man vart lika stor som man var för ett år sedan hade man inte fått plats.

Trångt om benen

Byrån fick ta halva platsen på baksättet

Mia körde både gångerna igår

Jag satt nöjd i baksättet igår

När vi kom hem så började Mia och Eva med att fixa allt, byrån, hyllan, spegeln kom på plats. Själv åkte jag och hämtade ut en paket åt Mia på posten och satt på soffan. Tummen mitt i handen som man måste erkänna att man har var nog det bästa, dom klarade sig mycket bättre utan min hjälp. Kan dock inte låta bli att känna mig lite värdelös i detta, men men…

Så här ser den nya spegeln i hallen:

Den nya byrån:

Vi har några saker kvar att köpa in men det får komma med tiden, ev kanske man får ett arbete snart och då kan man ju börja planera lite mer.

Måste erkänna att jag stormtrivs här! Första veckan var som en vanlig vecka likt dom som jag tillbringat här förut, denna vecka känns mer på allvar på något sätt. Sitter här hemma och kollar på försnacket inför United-Milan, medan Mia är på Tyska lektioner. Imorgon bär det av till Munkfors, skall på en intervju där och det känns lite pirrigt, vore så grymt skönt att fixa ett arbete direkt och slippa gå på A-Kassa.