Ja det stämmer, finns ingen annan människa än jag i hela Sverige som heter Luis Filipe. I alla fall inte om man skall gå efter sajten Svenskanamn.se.
Har kommit i kontakt med denna sajt då jag måste komma på över 400 namn till en uppgift som jag har fått i skolan och ja namn är väl inte min starka sida så jag går efter denna sajt för att skapa en massa namn, så då passade jag på och kolla hur många som hete så i Sverige, och till min förvåning så är jag helt solo om det.
Knappast ensam om det i Portugal, men i Sverige så är man det…
Igår var det tre månader sedan jag och Mia vart tillsammans. Då vi inte kunde fira det tillsammans så bestämde jag mig tidigt för att försöka göra en fin gest. Bestämde mig för att skicka en blombukett till min älskling. Så här såg den ut:
Det blev en höstbukett till älsklingen min.
Nu är det inte mer än fem dagar innan vi ses och jag riktigt längtar nu.
Hoppas dessa fem dagar går fort nu, idag är det två veckor sedan vi sågs sist.
Idag kände jag mig tillräcklig bra för att gå ut, så jag åkte in till skolan som jag brukar göra på fredagar vetandes om att jag med största säkerhet blir solo. Ovanligt lugnt i Stockholmstrafiken imorse, inga köer som det brukar vara. Det gjorde att jag vart lite tidig och tvingades vänta in så att skolan öppnade.
Det var då Stockholmstrafiken vaknade till liv, nä skämt åsido. Medan jag satt och lyssnade på Megapol på radion så såg jag en röd honda komma in i parkeringen och förvisso tyckte jag det gick lite fort, men hon som körde bromsade in medan hon körde runt min bil, jag följde färden med blicken och precis när man förväntar sig att hon skall bromsa helt så gasar hon och vilken smäll det vart. Volvon som hon körde in slungades bakåt med en två meter, hon själv nästa flög bakåt en tre fyra meter. Man såg bokstavligen hur bilen hoppade till precis som på filmerna.
Stackarn vart lite småchockad hon gick omkring och tittade på sin front som ni snart kan se inte vart så snygg, innan jag hann gå ur bilen så började hon gå bort och jag trodde att hon skulle gå till biljettautomaten och stannade kvar i bilen. Tappade bort henne med blicken och vips så var hon borta. Men hon lämnade bilen där så man kan väl kanske inte anta att hon smet, jag menar volvon stod typ 2 meter fel parkerad och det var ingen som vågade parkera bredvid volvon. Så här såg bilarna ut efter olyckan.
Då hon inte kom tillbaka så steg jag in i handlingarna och skrev ner hennes regnr. och lämnade den och mitt telnr på en lapp. Senare ikväll ringde ägaren till volvon och tackade för att jag hade tagit mig tid och skriva ner informationen. Tydligen så hade tjejen kommit tillbaka och lämnat sin information också.
I skolan hände det inget speciellt, andra fredagen i rad som jag åker in med planer för att få en pratstund med läraren men han har lyckats pricka in dessa fredagar med att stanna hemma.
Har varit sugen på grillad kyckling länge nu och idag slog jag till, vid 13 tiden så gick jag till ett ställe nära skolan som heter DJ och en av deras rätter är grillade kycklingfiléer så jag valde att beställa deras minsta portion, de har liten, mellan och stor, förr i tiden vart man knappt mät på en stor, idag orkade jag inte äta upp den lilla portionen. Så här såg det ut:
På eftermiddagen har jag sett filmen ”Män som hatar kvinnor”, jag hade inga större förhoppningar och vart överraskad. En riktig bra film tycker jag. Lite kul var det att igår så såg jag portugisisk tv göra reklam för denna film som skall gå på bio nere i Portugal, undra om det inte var idag den hade premiär. Lite sent kan tyckas men stort att en svensk film visas där nere tycker jag.
…är jag fortfarande.
Men det är på väg å bli bättre nu, hade ingen feber igår kvääl. I morse hade jag bara 37.6 så man mår lite bättre.
Hostan har dessvärre kommit vilket är lite små irriterande för att inte säga mycket.
Näsan är öm trots alla bra tips man fått på facebook…
Saknar Mia otroligt mycket, detta är den längsta stunden vi inte ser varandra och det är mer än en hel vecka tills hon kommer på besök i fyra dagar.
Jaha så var man sjuk, har ont i halsen, är lite snorig men ingen feber idag iaf så jag åkte till skolan.
Vad får man reda på när man kommer till skolan, jo läraren har försovit sig och är en timme sen.
I fredags var jag i skolan och tänkte arbeta ikapp lite, tänkte bekräfta en sak med läraren som sagt att han skulle vara här, mailade han som vi sagt och jag väntade till lite över 11 snåret, igår fick jag ett mail av honom där det stod att han hade valt att arbeta hemifrån i fredags, no shit.
Fikade med Mia och Mary i fredags, Mary är riktig söt litet barn. Det var riktigt trevligt att prata med Mia igen, det var ju trots allt nästan fyra månader sedan sist…ler…vi skall försöka ses lite oftare på fredagar då jag är ledig och hon går hemma med Mary.
I lördags var det dags för en kräftskiva ute i Gustavsberg, det var trevligt alla verkade vara på sitt bästa humör. Man fick en del komplimanger, dom flesta hade inte sett mig på ett tag. Flickvännen var på Ladies Night i Karlstad samtidigt, hon verkade ha haft det riktigt trevligt.
Det var nog här som jag åkte på en förkylning som är på väg att blomma ut nu. Det var varmt tills solen gick ner, sedan vart det kyligt och ja och nu är man på väg å bli sjuk…
Igår så var jag på Olearys och såg Manchester derbyt med några vänner. Vi vart inte fler än tre denna gång, lite tråkigt men vi jublade för 30 i den 90+6 minuten…
Den andra februari i år gjorde jag en Gastric Bypass operation.
Sedan 15-16 års åldern så har jag sakta men säkert gått upp i vikt. Det började med somrarna, när man åkte iväg till Portugal. När man kom hem så var man nåt kg tyngre. Sedan började jag gå upp i vikt även här hemma och ja man vart tyngre och tyngre. För varje motgång man hade så var det som att lägga på sig tio kg. Motgångar i livet har jag haft en del, detta är ingen ursäkt alls men mer en förklaring till varför jag sakta men säkert tappade all kontroll över min vikt.
Utan att vilja gå in riktigt på hur mycket jag vägde som mest, inte för att det är hemligt eller så, men ja jag håller det för mig själv ett tag till i alla fall. Så såg jag ut som värst så här:
Just denna bild har på något sätt blivit det som fick mig att vakna till. Denna bild är anledningen till att jag tog mitt livs bästa beslut hittills. Några dagar senare så fick jag tid till Ersta och i februari var det dags för operationen. Nu lite mer än 7 månader efter operationen ser jag ut så här:
På sju månader har jag lyckats gå ner 40 kg och jag känner mig som en helt annan människa nu.
Jag är långt ifrån klar ännu, har ett högst personlig viktreducering på ca 62 kg totalt. Efter en Gastric Bypass operation så är det normalaste att gå ner ca 60 procent av sin övervikt. Så att jag skall gå ner dessa 62 kg behövs att jag inte är så normal som dom flesta andra då.
Jag är alltså – 22 kg från mitt personliga mål nu och även om viktraset inte alls går lika fort som det gjorde dom första tre månaderna så fortsätter jag att gå ner sakta men säkert. Av dessa 22 kg så blir jag nöjd om jag lyckas gå ner 10-15 kg faktiskt. Så ni kan väl hålla tummarna för mig.
Vill skicka ett tack till några personer som varit ett otroligt starkt stöd för mig, min underbara flickvän Mia som alltid finns där för mig, Kattis som har fått mig att se på saker och ting på ett annat sätt. Som alltid lyckas få mig på glatt humör när det har varit som jobbigast. Både Mia och Kattis vet precis vad jag går igenom då dom själva har varit där. Ett tack även till mina andra vänner som också finns där ute, ni vet vilka ni är!
Posted in Studier with tags AD, OU, UML on 2009/09/16 by Luis Alter
…ja det är vad vi jobbar med i skolan denna vecka. Det jobbar vi med i Windows Server 2003, det är första gången jag jobbar med det OS så man är lite ny i det mesta. Det svåraste är väl att tänka både logiskt men även försöka förutse vad läraren kommer att ge oss för uppgifter. Hittills har jag fått börja om vid 2 tillfällen och det känns lite marigt…
Jag får nog även ta tillbaka att det är tråkigare än UML, det är det faktiskt inte, men det är svårare än UML utan tvekan.
Då jag har fått börja om vid två tillfällen så ligger jag typ en dag efter läraren och det är lite små jobbigt, det innebär att jag på fredag med största säkerhet tvingas jobba ikapp istället för att vara ledig.
Vi hade en tenta i måndags, men än har vi ej fått resultatet. Tror dock att det är stor risk för omtenta då jag missade två föreläsningar förra veckan, och en tredjedel av tentan bestod av de föreläsningarna. Men det finns hopp om att man har klarat sig precis på håret, vi får se vad som sker.
Denna sommar har jag varit med och vunnit en hel del chocklad, typiskt kanske är fel sagt men känns lite så, då jag inte kan äta upp det man vunnit, men å andra sidan är det ju bara bra egentligen.
På gröna Lund vann jag detta med mina kusiner Ines och Rui:
När jag och Mia gick omkring på Mârten i lördags så hittade vi varsin ring som vi tyckte om. Så här ser dom ut:
Min är med små kors medan Mias var med små ormar. Jag har länge gått och letat efter en ny tumring, då min var för stor nu när jag gått ner så pass mycket i vikt. Så denna nya kommer jag att kunna ha ett tag framåt iaf.
Köpte även en Manchester United halsband på Mârten i söndags.
Ja dagarna med flickvännen gick oerhört snabbt, allt för fort tycker jag!
Dock så hann vi göra en hel del känns det som.
Jag åkte i torsdags mot Torsby, vid 13 tiden hade jag en inbokad lunch med Kattis, kvinnan som presenterade Mia och mig för varandra. Vid kl 16.15 så var jag i Torsby, åkte till Mias jobb och hämtade nycklarna hem till Mia. Hann softa lite innan vi åkte iväg direkt efter att Mia slutat jobbet. Vi gick på fotboll, hennes grannes son spelade match, det var riktigt kul att se 10 åringar spela fotboll, det var länge sedan man var på en sådan match. Kallt värre vart det och det är ett mindre under att jag inte vart förkyld.
På fredag åkte vi till Charlottenberg på klädjakt, vart lite inköp men det var långt ifrån lika lyckad som sist vi var där. På hemvägen fick jag äran att träffa Mias mamma, lite oväntad men kul tycker jag. På kvällen så tog vi med hos grannpojken till Tivolit som kom med Mârten till Torsby. Vi vann en stor chocklad som vi delade med D.
På lördag så var vi på Mârten, Värmlands tredje största marknad om jag minns rätt, det är en gång om året i Torsby. Mycket folk var det på Mârten. Vi var där mellan 11 och 18 tror jag. Mellan 15-17 så stod vi och sålde lotter till grannpojkens fotbollsklubb, jag fick göra Mia sällskap då grannen var sjuk, nervöst till en början, svårt med att förstå helt vad folk säger om jag skall vara ärlig. Men på slutet var det faktiskt bara kul.
På kvällen var vi på en dubbeldejt med Mias väninna Kristina och hennes man Thomas. Det var jätte trevligt och det var riktigt go mat vi fick.
På söndag så var vi en sväng förbi Mârten igen, handlade lite små prylar och då fick jag även träffa Mias moster och kusin. Vid 14 tiden så var det dags för hemfärd och ja det var det sämsta och enda dåliga med hela helgen, hatar avsked. Även om det är skönt att veta att den 2:a oktober så träffas vi så är det tungt.
Portugisen.com 